Vilka länder ska man satsa på?

Detta är ett evigt samtalsämne mellan exportmänniskor - hur är det att sälja på olika marknader? Det är kul att snacka loss om olika erfarenheter om vilka länder som är "svåra", " lätta" eller bara annorlunda.

Men vad är det som säger att man måste satsa på just "länder"? Ibland är länder helt ovidkommande, det handlar att hitta kunder och partner i en viss bransch oavsett i vilka länder de råkar befinna sig. Själv fick jag en ordentlig tankeställare på nittiotalet när jag som exportsäljare inom el- och teleinstallation såg exporten komma igång på de mest osannolika marknader ( mer om det på "många små marknader" )

I många fall blir det ändå just "länder" man diskuterar vad gäller exportsatsningar, och här kommer en lista på länder som enligt min erfarenhet och vad jag hört av andra är jämförelsevis "Sverige-vänliga”, i bemärkelsen att det är jämförelsevis lätt att komma igång på dessa marknader. 

Australien

Belgien

Chile

Frankrike (om man kommer med ny teknik)

Holland

Irland

Island

Kanada

Karibien

Norge

Schweiz

Tyskland (om man är underleverantör)

Österrike

Vän av ordning kanske frågar varför jag inte har med Storbritannien? Det är väl en smidig marknad där vi svenskar är omtyckta och där vi klarar språket?  Nja....jag har aldrig upplevt den brittiska marknaden som enkelt, faktiskt. Man blir mycket vänligt bemött och språket är inget större problem men det är ändå knepigt att få igång export i England, marknaden är inte lika öppen som den är trevlig -  det är hård priskonkurrens och all världens konkurrenter är också där.

Och Tyskland, varför denna brasklapp om underleverantör? Jo, det är för att Sverige och Tyskland ofta är konkurrentländer, den industriella teknik vi tycker oss vara bra på är tyskarna också bra på ( eller bättre ). När man kommer med ny teknik är Tyskland inte alltid en så enkel marknad, då vill jag påstå att Franskrike är mer "på hugget". Om man däremot agerar som underleverantör är man betydligt mer välkommen i Tyskland, det är min erfarenhet.

I ett av mina föredrag har jag ett kåseri som handlar om hur det är att sälja på olika marknader, det är ett roligt ämne men man bör ändå inte ta skillnaderna på alltför stort allvar. Man behöver inte vara kulturellt utbildad för varje land man säljer till, om man samarbetar med återförsäljare och agenter som också är internationellt vana så blir det sällan några större problem.