Varför Gnosjöföretagen lyckas så bra på export

Exportkonsult

Claes Rosenberg

cr@claesrosenberg.se

0708 371 370

 

Mellins gata 7

216 44 Limhamn

Varför Gnosjöföretagen lyckas så bra på export

 

Ok, till 90% lyckas Gnosjöföretagen på export av precis samma skäl som andra företag lyckas på export, de har bra produkter och bra priser, bra marknadsföringskoncept, bra försäljningskoncept osv. Men det finns två faktorer som gör dessa företag extra bra, enligt min syn på saken, baserad på faktiskt mer än 35 års exportarbete för företag i Gnosjöregionen :

 

  • Avväpnande prestigelöshet
  • Smidig produktframtagning

 

Och dessa två faktorer hör ihop på ett fascinerande sätt! Låt mig ta ett exempel:

 

Den tyske kunden granskade bistert våra "Gnosjö-produkter "i montern. Vår tyske återförsäljare och vi själva stod bredvid och vågade inte säga något - han var ju chef för en avdelning på Volkswagens fabrik i Wolfsburg och Diplomingenjör. Helt plötsligt vände han sig mot oss och frågade efter en tång. Vi vågade inte fråga varför utan ordnade snabbt fram en tång ur verktygslådan.

 

Han greppade då en av beslagen i sortimentet och började böja med tången på den bygel av metall man häktar fast beslaget med. Efter bara tre knix gick bygeln av.

 

"Sådant skit kan vi inte ha i vår fabrik, man måste kunna böja bygeln många gånger", sa kunden och gick sin väg. ( Han sa nog inte "skit" men attityden var sådan att han kunde sagt det ).

 

Tillverkaren tittade lugnt på det brutalt förstörda beslaget. "Det här får vi fixa". Inom en månad hade han fått fram en ny variant med en visserligen dyrare men också betydligare mer elastisk metallkvalitet. Den tyske återförsäljaren presenterade sedan produkten för Volkswagen och tillverkaren blev listad som leverantör till den avdelningen.

 

Nu till mitt resonemang och först det uppenbara: Gnosjöregionen ( alltså GGVV, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo) är norra Europas mest effektiva industriella ekosystem. Inom det området finns det 4-500 tillverkande industrier * som alla samarbetar med varandra och ingen är längre bort än 30 minuter med bil. I den myllan är det enkelt att snabbt få fram nya produkter, det är bara att ge sig ut på morgonen och på eftermiddagen har man ganska klart för sig hur en produkt ska utformas och tillverkas; vad den kostar i material och vad den kostar i verktyg. (Se min blogg om Kan man få fram nya produkter på 24 timmar? )

 

Dessutom: Till skillnad från 3D print kan man i Gnosjöregionen få fram komplexa och skarpa produkter på kort tid. Många svävar i ovisshet om hur enkelt det är att hyra verktygslösa maskiner som snabbt programmeras till att tillverka en verklig produkt utifrån din CAD-ritning. ( Mttt intryck är att svenska designers och konstruktörer ritar för mycket och för länge - allting går att tillverka men om du vill ha fram produkter som gemene man har råd med så måste du i tidigt skede samarbeta med tillverkare. Jag har hört många tillverkare i Gnosjöregionen berätta om "frysta" konstruktioner som hade kunnat bli avsevärt billigare om tillverkaren hade fått säga sitt i förväg.)

 

Just denna förmåga är vad som får återförsäljare och kunder att "kapitulera"! När de upptäcker att produktkritik och produktförslag snabbt och smidigt omvandlas till skarpa produkter...då inser de att Gnosjöföretaget ifråga är en partner för framtiden! För vad är inte mer avgörande för framgång än att ligga i framkant vad gäller nya produkter? När Gnosjöföretaget tar fram produkter är det i kollegialt samarbete med aktörerna på marknaden, det blir en konstruktiv atmosfär när alla känner sig som familjemedlemmar i ett team för produktutveckling. ( Jag har ofta hört återförsäljare klaga på leverantörer som "beordrar" försäljning av produkter som leverantören helt på egen hand tagit fram utan att stämma av med dem som faktiskt är i daglig kontakt med kunderna, dvs återförsäljarna - där blir det prestigelåsningar...)

 

Detta hänger ihop med den avväpnande prestigelösheten, manifesterad över tillverkaren som inte alls tog illa upp när kunden bryskt avfärdade produkten. För Gnosjöföretagen är ju i grunden tillverkare, inte innovatörer, Tillverkaren och Innovatören kompletterar varandra och samarbetar. Det finns många exempel på hur innovatörer kommit till Gnosjöregionen och snabbt fått igång tillverkning. I många fall är det innovatören som går ut marknaden, i sitt varumärke, och i andra fall är det tillverkaren som antingen skapar en avdelning eller ett dotterbolag kring produkten.

 

Som specialiserad tillverkare blir man aldrig "farligt förälskad i produkterna", man ifrågasätter inte reklamationer utan undersöker dem. Det kanske låter som en självklarhet, men jag har tyvärr varit med om affärsrelationer som spruckit av just den orsaken, att leverantören ifrågasätter reklamationerna. Så fort en produkt är ute på marknaden så får den ett eget liv - kunder och återförsäljare kommer med synpunkter och produkterna förändras, utvidgas, förbättras allteftersom i en process där marknad, innovation, design, konstruktion och tillverkning har sin röst. Det funkar bra i Sverige men det fungerar extra bra i Gnosjöregionen, för där går det dessutom snabbt!

 

* Hur många industrier finns det i GGVV , alltså Gnosjöregionen? Det finns faktiskt ingen exakt siffra men jag gissar att det är minst 500 och då tillkommer alla företag som bygger, säljer och servar maskiner, CAD-företag, grossister, bemanningsföretag - alltså hela den industriella myllan som gör nätverket så effektivt.

 

Ett konkret exempel: Anderstorp, som jag väl känner till, ligger mitt i Gnosjöregionen och är kanske mer allmänt känt för sin motorbana men bara i Anderstorp med 5000 invånare får jag det till att det finns 60- 70 tillverkande företag, varav hälften i någon form är underleverantörer, alltså företag som innovatörer kan komma till med sina produktidéer.